Rapport från Helsinki ilman natseja

Sedan 2014 har den fascistiska rörelsen i Finland mobiliserat årligen för att fira Finlands självständighetsdag den 6e december. Det har varje år varit två olika demonstrationer under dagen, först en mer öppet nazistisk manifestation som varit mindre sedan den större 612 demonstrationen som samlat fascister och alla olika typer av nationalister. Sedan 2015 har det parallellt med detta även organiserats antifascistiska motdemonstrationer samma dag.

När pandemin nu har gått in en ny fas där det återigen är möjligt att resa har vi valt att prioritera den internationella kampen och stärkandet av banden till kamrater och grupper utanför Sveriges gränser. Våra finska kamrater har varit väldigt bra på att mobilisera och delta i de aktioner som varit i Sverige, men vi i Sverige har varit desto sämre på att delta i deras. Något som vi kände det var hög tid att ändra på!

Motdemonstrationen har sedan 2016 annordnats med en tydlig linje om att vara en populär och bred antifascistisk aktion, där tröskeln för deltagande ska vara låg. Därför har militansen även hållits låg. Detta motiveras bland annat med den brutala repression som den första motdemonstrationen, 2015, möttes av samt av att trycka på att antifascism inte är något som endast tillhör aktivister utan är något som de allra flesta i samhället kan skriva under på. Detta har varit med stor framgång då motdemonstrationen växt varje år, och i flera år varit minst dubbelt så stor som fascisternas marsch. Man ansåg dock i år att den antifascistiska mobiliseringen nu blivit så pass stark och etablerad att tiden kommit då det är möjligt att trappa upp motståndet. Därför organiserades detta år en blockad mot 612, där motdemonstrationen istället för att som tidigare år gå hela rutten och sedan avsluta i en park invid där fascisterna sedan brukat gå. Istället så stannade vi just innan parken, på en av de största gatorna i Helsingfors och demonstrationen övergick i en blockad för att se till att 612 demonstrationen inte skulle kunna gå sin planerade väg.

Valet att blockera var mycket lyckat, de absolut flesta motdemonstranterna stannade kvar när det väl tillkännagavs att aktionens karaktär nu skiftat från ett symboliskt demonstrationståg till en aktiv blockad för att tvinga bort facisterna från gatorna. Trots en kyla på mer än -10 grader var stämmningen god den drygt en och en halv timme som vi höll den breda gatan. Det blev lite av en gatufest då det var musik, tal och artister som uppträdde från ljudbilen under hela tiden. Den finska polisen klarade inte av att hantera den plötsliga och oförväntade situationen vi försatte dem i och de lät oss stå kvar utan att ens försöka närma sig oss. Under stort jubel meddelades det sen att facisterna var de som blev tvungna att anpassa sig efter oss och blev omdirigerade till att gå en annan rutt, på en mycket mindre och mer avsides gata. Även de bekräftar vår vinst genom att själva beskriva situationen med att det “står 1500 kommunister och blockerar våran väg”.

Förutom att den antifascistiska demonstrationen var den som fick sätta agendan för dagen utan vare sig motstånd från polisen eller fascisterna så visar också siffrorna på hur gatufascismen i norden tappar mark. Tidigare år har 612 demonstrationen mobiliserat runt 1500 personer, med ditresta från både Estland och Sverige. I år var de mellan 200-300 stycken. De har förlorat över 1000 deltagare sedan 2019 då den senaste demon ägde rum!

Oavsett hur dagen hade gått så är vi dock otroligt glada över att vi åkte till Helsingfors och fick ta del av den här dagen och knyta kontakter och ta lärdom av hur andra rörelser fungerar och arberar. Det är essentiellt för oss att ha ett internationellt perspektiv i vår politik och i vårt politiska arbete och den här resan är en av många viktiga delar i att skapa en starkare rörelse, inte bara i Lund, Skåne eller Sverige men även i Norden.

Vårt deltagande i Helsingfors förra helgen var ingen engångsföreteelse utan vi ser på detta som ett led i ett långsiktigt och stabilt samarbete över nationsgränserna. För likväl som det är en solidarisk handling att delta i andras kamper ger det oss nya synsätt och öppnar för både självkritik och utveckling.

Trots att vi eventuellt lyckades pricka in Helsingfors kallaste dagar så minns vi denna resa och demonstration med värme.

Helsinki ilman natseja!

Autonom Organisering

This entry was posted in Aktuellt. Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.