Vad är reformismen? Del två

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

Politisk makt och folklighet

Reformisterna har en kvantitativ idé om framgång: ju fler vi samlar på demonstrationen, i Facebook-gruppen eller i uppropet desto bättre. De menar att detta måste ske genom att inta reformistiska och, i vissa fall, populistiska positioner eftersom de tror att människorendast attraheras av denna förmenta folklighet. Vår erfarenhet talar emot även detta: det är när vi har försökt göra så breda och urvattnade protester som möjligt som vi blivit få, när vi har gjort konfrontativa massaktioner där vi ska göra konkret politik har vi blivit många. Det finns vissa undantag, men detta är den generella slutsatsen. Klassen är mer avancerad än vänstern.

Vänstern måste förstå att det är viktigare med maktmedel än att inte stöta sig med alla. Högern är experter på detta, de har genomfört krig (som i Irak), nedskärningar (som den borgerliga regeringen) och hela systemskiften (de nordiska välfärdsstaterna) som varit enormt impopulära men högern har fortsatt sina reformer och förändrat det samhälle vi lever i. Ett par år senare är reformerna en del av verkligheten och även om protester finns kvar så mattas de på all kraft. På detta sätt vinner högern kampen om vår värld.

Vi är för att verka brett i klassen genom gräsrotsarbete. Det går dock inte att göra detta genom att nära reformistiska illusioner eller avväpna sig själv, det skapar bara cynism och utbrändhet hos det lilla fåtal som går att lura med reformistiska floskler.

Arbetarism

Vi har tidigare angripit arbetarismen men den spelar även en roll i denna text. Arbetaristerna tror alltid att arbetarklassen är de reaktionära bakåtsträvande rasister som populärkultur och media framhåller. Arbetaren, för dem, är alltid en reaktionär vit man. Om denne arbetare alltid är genuint god och har rätt så innebär det att han också ogillar revolutionär politik och på sin höjd gillar någon form av socialdemokrati, de är ju i deras ögon den naturliga representanten för arbetarklassen även om den råkar vara perverterad av nyliberalism (men även av feminism och antirasism!).

Den långa marschen genom institutionerna

På 1970-talet existerade en grupp som hette Förbundet Kommunist (FK) vilken på många sätt och vis var den mest intressanta grupperingen på den tiden. De var inspirerade av italiensk operaism och av arbetarklassens självaktivitet. De hade en autonom förståelse av klass och kamp och organiserade sig i fabriker och andra arbetsplatser underifrån och utanför fackförbund. Allteftersom de blev äldre så började deras organisation förändras; de började röra sig in i facken och deras verksamhet började handla om att pressa Vänsterpartiet Kommunisterna vänsterut.

Efter ett par år så blev det uppenbart att det skulle bli lättare att påverka Vänsterpartiet om de var en del av partiet snarare än att stå utanför det. De som idag vurmar för att flytta på olika cykelvägar eller rädda olika parker kommer också finna att det blir mycket lättare att göra detta inom Vänsterpartiet eller till och med Socialdemokraterna eller Feministiskt Initiativ. Vi har redan sett denna utveckling inom vissa delar av rörelsen i Lund. Trots att FK var mer ideologiskt renodlat revolutionära än många grupper idag som börjar visa denna materiella reformistiska tendens så drevs FK in i partipolitiken. Vi undrar hur andra grupper skulle kunna undvika detta?

Solidaritet och repression

Solidaritet är en nödvändighet för varje revolutionär rörelse: utan solidaritet kan stat och kapital vända oss mot varandra i arbetsplatser, fängelseceller och i samhället i stort. Repression är inte bara rena försök att förflytta hegemonin i samhället mot oss eller att få några aktivister dömda, det är också en politisk operation som splittrar människor. Repressionen får oss att beskylla de kamrater som utförde en viss aktion istället för poliserna som griper dem. Repression får oss att ta ställning mot vissa delar av den revolutionära rörelsen när borgerlig press angriper oss alla snarare än att hålla samman och visa solidaritet.

Solidaritet är inte bara ett fint ord. Solidaritet är också ett vapen mot repressionen, mot våra chefer, mot säkerhetspolisen, mot ledarsidor och extremistrapporter. Solidaritet innebär inte att vi måste hålla med varandra om allt eller blint stödja varje aktion, men det innebär att praktiskt visa varandra stöd i svåra tider och att på ett politiskt plan bekämpa repressionen. Tyvärr har vi sett att reformismen inneburit en förlust av denna förståelse och istället lett till splittring och missämja.

Demokrati och disciplin

En tendens som är mindre öppet ideologisk, men som vi har förstått genom diskussioner med kamrater i hela landet såväl som från våra egna erfarenheter, är bristen på demokrati och disciplin hos reformisterna. Jobbiga handlingar, antingen på grund av att de innebär hårt arbete eller personliga risker, undviks eller ursäktas med politiska undanflykter och med hänvisning till den flora av politiska avvikelser vi redogjort för ovan. Kampanjer som på sociala medier framställs som enorma består egentligen av två-tre flygbladsutdelningar som utförs under ett par år. Gemensamma beslut utförs aldrig, planerade möten uteblir och gemensamma aktioner kommer det bara ett fåtal till trots alla löften. Just denna aktivism på sociala medier som gör politik till ett skådespel har blivit ett signum för reformismen vilket är rakt emot alla deras uttalade principer om gräsrotsarbete och en politik bortom skådespelet.

Demokrati kräver disciplin. Om inte gemensamma beslut faktiskt utförs så är de inte värda någonting. Detta innebär inte att alla behöver vara en kaderorganisation, snarare tror vi på en mångfald av organisationsformer och aktivitetsnivåer för att passa olika människor, men samma princip gäller ändå.

Demokrati och disciplin är feministiskt. Allt oftare hör vi historier om grupper av män som bildar dessa interna styrelser, ibland medvetet, som tar beslut innan möten och bestämmer vad som ska göras eller inte göras. Vår rörelse är emot strukturlöshetens tyranni och informella hierarkier. Det enda sättet att bekämpa dessa är genom just demokrati och disciplin samt en feministiskt medvetenhet och praxis.

Reformisterna fostrar människor till att sakna disciplin vilket är motsatsen till vad vi behöver göra. Tidigare så har den autonoma rörelsen fostrat militanter som gått vidare till kamp i olika sektorer. Idag så ser vi snarare hur bra människor kommer in och passiviseras snarare än utvecklas. De lär sig ingenting annat än reformisternas missförstånd och brist på seriositet.

En politisk organisation kan inte ”i hemlighet” vara en revolutionär och militant organisation och genom att dölja detta attrahera breda massor. Detta utarmar bara medlemsbasen, skapar opportunism, avsaknad av effektiva praktiker och sedan mer reformism – och snart kommer organisationen urarta än mer.

Vägen framåt

Vi har levt i ett antal år med en allt starkare reformistisk tendens. Idag är rörelsen svagare än på ett decennium på grund av detta. Vi måste istället verka för ett klasslöst samhälle och vi behöver vissa byggstenar för att göra det. Vi måste bygga rörelser underifrån och länka samman dessa, vi måste se till att dessa utvecklas bortom den omedelbara kampen och vi måste finna konkreta maktmedel i varje given situation. Vi måste socialisera egendom, angripa statliga och kapitalistiska kontrollmekanismer för att successivt skapa motmakt.

Denna rörelse måste vi ha förberett inför kapitalistiska kriser och revolter. Detta innebär bland annat att ha en tydlig konfliktlinje mellan oss och stat och kapital för att vi ska kunna bli ett alternativ och för att människor inte ska förblindas av populister och reformister. Det innebär också att skapa militanter som kan utveckla revolten och som skolas genom både teori och praktik. Det innebär att bedriva en politik för att förändra framtiden utan att vara rädd för nuet.

Posted in Analys | Comments closed

Propagandaspridning i vinter: röda drömmar och antifascistisk kamp

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

Vi har under vintern spritt propaganda för socialistiska budskap samt kontrat fascistisk propagandaspridning.

Vi har satt upp affischer och klistermärken såväl i Lund som i angränsande städer. Vi har även varit i Kristianstad och göingetrakten och satt upp propaganda. Om några lokala socialister eller antifascister vill organisera sig så uppmanar vi dem att kontakta oss på autonomorganisering@riseup.net

Vi har även deltagit i kampanjen Röda Drömmar med bland annat denna banderoll:

Vi har åkt omkring och sprejat över fascistiska budskap, som detta hakkors i Staffanstorp:

Vi har även delat ut “Ingen rasistisk reklam”-flyern i bostadsområden som fått propaganda från Sverigedemokraterna.

Allt som allt så har vi arbetat målmedvetet med propagandaspridning. Det är viktigt för oss att visa socialistiska budskap i gatubilden och förhindra fascistiska sådana. Kampen fortsätter!

Posted in Aktuellt | Comments closed

BASIC! Föreläsningsserie till den utomparlamentariska vänsterns teori och praktiker

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page
14650051_1023545594439704_3650680044704914507_nAutonom Organisering ska delta i Amalthea bokkafés nya föreläsningsserie BASIC! På måndag den 12 december ska vi föreläsa om den autonoma vänsterns teori och praxis!Det blir en genomgång av de teorier som idag formar vår rörelse och en historisk överblick som förklarar hur vi kommit dit vi är!
Hur kom vår rörelse till? Var ligger skillnaderna i relation till den gamla vänstern? Har vi samma fokus idag som vi alltid haft?


Välkomna till Amalthea bokkafés nya föreläsningsserie BASIC! Hela vintern kommer vi varje måndag kl 19.00 att erbjuda en fristående föreläsning på grundläggande nivå. Vår förhoppning är att täcka de viktigaste delarna av de teorier och praktiker som den utomparlamentariska rörelsen bygger på.

Startdatum är den 7 november. Se nedan för en full lista över våra föredrag. Enskilda facebookevent släpps måndagen innan varje föredrag och kommer att dyka upp i listan.

BASIC-projektet är en reaktion på vår uppfattning att det i rörelsen ofta förväntas att individer ska skola sig själva. Vi vill därför öka tillgängligheten till politisk teori och bidra till att skapa en tradition där bildning är ett kollektivt ansvar. Vårt mål är att skapa en platt struktur kring kunskap och lärande.

Vi hoppas att BASIC-serien ska vara en möjlighet för nya organiserade och intresserade att på ett enkelt sätt få tillgång till viktiga teorier och praktiker samtidigt som de som varit med längre ska kunna täcka sina kunskapsluckor. Våra föredrag ska inte kräva några förkunskaper och våra teman är tillräckligt varierade för att alla ska kunna ha möjlighet att lära sig något nytt.

// NOVEMBER //
7/11 Marxism
14/11 Kapitalism
21/11 Feminism
28/11 Rasism

// DECEMBER //
5/12 Autonoma vänstern – Praktik och organisering
12/12 Autonoma vänstern – Teori
19/12 Anarkism

JUL OCH NYÅR

// JANUARI //
9/1 Asylrätt
16/1 Liberalism
23/1 Klimat och miljö
30/1 Kärlek och relationer

// FEBRUARI //
6/2 Samtida teori – Judith Butler
13/2 Stadskamp
20/2 Samtida teori – David Harvey
27/2 Arbetsplatskamp

// MARS //
6/3 Parlamentarism
13/3 Fascism och antifascism
20/3 Skuld och kris
27/3 HBTQIA

// APRIL //
3/4 Syndikalism

Föreläsningsserien arrangeras i samarbete med ABF.

Posted in Aktuellt, Analys | Tagged , | Comments closed

Studiecirkel om stat och nation

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

Som vi alla har hört sitter staten och kapitalet i samma båt, men vad är staten egentligen?

I denna korta studiecirkel vill hitta svar till frågan vad är stat och nation, hur har dom uppstått och vad har dom att göra med kapitalism, könsroller, sexualitet och nationalism.

staten_studiecirkelI den breda vänstern har bland annat Syrizas, Podemos och FI:s ‘framsteg’ med parlamentarism skapat diskussioner om nödvändigheten av Partier och parlamentariskt arbete innom nationalstater. Om vi inte förstår vad stater och nationer är och vilken grad av makt dom har och inte har i dagens samhälle kan vi inte delta i diskussionen om vilka metoder vi ska använda för att skapa ett frihetligt samhälle.

Studiecirkeln är öppen till alla intresserade och vi hoppas att vi kan skapa intressanta diskussioner med människor som jobbar parlamentariskt såsom utomparlamentariskt. Du behöver inte anmäla dig i förväg eller ha förkusnkaper i ämnet, bara komma till det första mötet söndagen 30. oktober på Smålands nation, klo. 17.00.

Vi uppmanar alla att läsa den utvalda texten (ca. 15–20 s.) innan vi träffas, så vi kan starta diskussionen från själva texten. På varje träff kommer nån att presentera den gångens text till andra. Vi bestämmer första gången vi träffas vem ska presentera texterna och vilket tid vi träffas de följande gångerna.

Du kan hämta dom utskrivna texterna från Smålands nations expedition.

Sö 30.10.2016 klo. 17.00 @ Smålands nation.
State and Nation: An Interview with Neil Davidson
https://viewpointmag.com/2016/04/25/state-and-nation-an-interview-with-neil-davidson/

Sö 13.11. klo 17.00 @ India Däck.

Comité invisible: De vill tvinga oss att regera, men din provokationer faller vi inte för
I boken Till våra vänner. Tankekraft Förlag, 2015.
På engelska: https://theanarchistlibrary.org/library/the-invisible-committe-to-our-friends#toc5

Sö 4.12 klo 17.00 @ India Däck.

Diana Mulinari: Kvinnor, genus och det nationella hemmet

11.12 18.12 klo 17.00 @ India Däck. OBS OBS! Ändrad tid!

Wendy Brown: Avtagande Suveränitet. Inhägnad demokrati. Ur boken: Inhägnade stater, avtagande suveränitet

Posted in Aktuellt | Tagged | Comments closed

In It to Win It! – Call to the Connecting European Struggles Conference. November 18-20, 2016, Malmö, Sweden.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

Europe as we know it has entered into a reactionary period. After the explosion of anti-austerity movements it appears that order reigns in Europe. Racist parties are on the rise, there are wars raging both in and outside of Europe, “left-wing” governments routinely impose austerity and borders close in country after country. Against this  many of the radical social movements of Europe have fought defensive battles, organised solidarity campaigns and opposed racist proposals and austerity measures. We believe that we must discuss how we struggle in this period of reaction to find a way out of it. We’re, after all, in it to win it – to not merely oppose but to create an entirely new world.  We are above all inspired by the Nuit Debout struggle in France and the Macedonian “colorful revolution” which are the main mass struggles in Europe today.  However, it is not just the big, dramatic fights that interest us. Many smaller struggles across the continent have also proven fruitful: antifascist campaigns smashing Nazi groups, feminist struggles gaining hegemony, improvements made for migrants, solidarity work with the struggle in Rojava and mass actions shutting down coal mines are just a few examples of the sort of localized struggles that can be succesful in specific places and times. We must learn from all these examples in order to and overcome reaction and ultimately also capitalism itself. For this reason we want to invite you to Malmö, Sweden for a weekend conference.  This is the third installment of the annual Connecting European Struggles conference. Earlier years we have begun an international debate and created common framework. This year we hope to become even bigger and better with more attending groups, countries and regions and more events in the schedule. We hope to focus more on small-group discussions and networking rather than lectures this year as we believe this will better facilitate these connections we are aiming for.  Does your group want to hold a talk, workshop, discussion, screen a film, host a meeting or hold another event in the conference? Please email us! You don’t need a fully-fledged idea right away. We also ask individuals and groups to spread this call and, when possible, translate it. We who are organizing it are both members of various groups as well as independent activists. If you live in the Malmö-Lund-Copenhagen area and want to participate in setting up the conference then please contact us.  /The organizing committee of the Connecting European Struggles-conference.   https://connectingeuropeanstruggles.tumblr.com email: cesconference@riseup.net

Posted in Aktuellt, English | Comments closed

En sjuk vård, del ett: vårdarbetets historia

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

Inledning

I flera år har det pågått en kris i vården i Skåne. Det har skurits ner med hundratals miljoner på sjukhusen. Över tio personer har dött som direkt följd av platsbrister och stress vilket skapat undermålig vård. Patienterna lider och personalen går på knäna. Det har skrivits otaliga artiklar i ämnet, hållits demonstrationer och manifestationer, die-ins och direkta aktioner. Idag flyr arbetarna vården men organiserar även motstånd genom kollektiva uppsägningar. Det är denna sista kampform som framgångsrikt utmanat inte bara nedskärningspolitiken utan även den roll som sjuksköterskor blir tilldelade i kapitalismen som kvinnor och lönearbetare. Den här artikeln är skriven som en analys av dessa kamper inför de nationella vårdprotesterna den 4:e september som även vi deltar i. Det finns två delar av den, en historisk översikt och sedan en diskussion om management, exploatering och motstånd. Vissa av oss har tidigare varit aktiva i vårdkampen och som ett led i det även studerat en hel del forskning om vården. Vi har plockat upp fragment här och där genom diskussioner, att läsa facklitteratur, rapporter och andra sätt. Det vi märkt är att situationen kan vara mycket annorlunda från avdelning från avdelning och sjukhus för sjukhus så vi är väldigt glada för kommenterar och diskussioner om egna erfarenheter och åsikter så vi tillsammans kan göra motstånd bättre och skapa en bättre situation både i vården och i samhället i stort.

Read More »

Posted in Aktuellt, Analys | Comments closed

En sjuk vård, del två: utsugning och motstånd

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

Utsugning och motstånd

 

Vårdkrisen har inneburit nedskärningar som gjort att arbetare har fått ta fler pass än de vill (då få eller inga nyanställningar sker), att avdelningar stängts eller slagits samman och att mer arbete måste ske på mindre tid. Att arbeta mer på mindre tid är alltid kapitalisternas mål då det innebär att exploateringen ökar, alltså att de får ut mer arbete på kortare tid ur en människa. Dock så går det som vi skrivit om ovan inte bara att jämföra taktförändringar från en fabrik till ett sjukhus. Nedskärningarna har inneburit elimineringen av mycket av omsorgsarbetet som helt enkelt inte utförs.

Read More »

Posted in Aktuellt, Analys | Comments closed

Evaluation from the No Border camp in Thessaloniki

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

This is an evaluation written by activists both inside and outside of Organizing Autonomously.

 

CoEmBeoXgAAmtcd

We, a small of group of activists from the Malmö-Lund area in southern Sweden went to the No Border Camp in Thessaloniki, Greece from the 15th to the 24th of July, 2016. Organized in different structures, some of us stayed for the entire duration, some shorter. These are our common reflections on the camp.

Read More »

Posted in Aktuellt, English | Comments closed

Amore, Anarchia, Autonomia – Mot stat och kapital i HBTQ-rörelsen

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

13782263_504369876426507_1381430990680552863_n

Nästa lördag är det Pride i Malmö och vi kommer då att gå tillsammans med det rosa/svarta blocket. I Pride som helhet går dock även företag och statliga myndigheter som knappast kan sägas vara hbtq-rörelsens vänner varken historiskt eller idag. Pink money-begreppet (rosa pengar) beskriver det som händer i Pride i Sverige väl, det handlar om att företag, nattklubbar, affärer med mera använder sig av hbtq-personer på olika sätt i syfte att tjäna pengar. Men vi fattar att de inte gör det för att var snälla, de gör det för reklam för sina företag och för att tjäna pengar på oss. Det är inte för företagen Pride finns till. Det finns till för alla oss hbtq-personer. Vi som insett att kapitalismen inte är lösningen på problemet utan en del av det. Vi som insett att kapitalismen bidrar till och tjänar på homofobi, transfobi, diskriminering och den rådande genusordningen.

När Pride startades låg inte fokus på fest utan på kamp. Det var 1969 som Stonewallupproret skedde där hbtq-personer, främst svarta transpersoner från arbetarklassen, fick nog av de trakasserier polisen utsatte dem för och slog tillbaka. Detta är en dag som bör handla om kamper vi vunnit och de kamper vi ännu för och inte om vilket företag som har insett att även hbtq-personer konsumerar. Vi vet att hbtq-kamp som inte pratar klass, patriarkat, rasism blir liberalism och fokuserar på individuella problem istället för materiella och strukturella. Idag publicerade Expressen en artikel om hur företrädare för polisen och allianspartierna upplever sig hotade av rosa/svarta-blocken. Till och börja med är det skrattretande att polisen påstår sig känna sig hotade av oss då de är de som har våldsmonopol i samhället och gång på gång har attackerat delar av det rosa/svarta-blocket både i Malmö och Stockholm. Med det sagt ser vi inget problem med att dessa grupper känner sig ovälkomna. De försöker parasitera på hbtq-rörelsen i de situationer som passar dem. Samtidigt deltar samma poliser i utvisningar av hbtq-flyktingar, ignorerar hatbrott och Moderaterna bjuder in en känd transfob rasist att tala under Stockholm Pride (något de sedan fick ta tillbaka). Expressens drev är ännu ett sätt att avpolitisera Pride och hbtq-kampen och skapa splittring och repression. Uppenbarligen så är Prides sanna, politiska och radikala uttryck fortfarande starkt i och med behovet av att skapa ett drev.

Det rosa/svarta blocket i Malmö och på många andra orter är viktiga så att vi inte glömmer bort att både fira det vi kämpat oss till, men även fortsätta kampen tills allt är vunnet. För utan att bekämpa kapitalismen kan vi heller aldrig helt avskaffa heteronormen. Kom därför på rosa/svart Pride i Malmö den 6:e augusti!

Posted in Aktuellt | Comments closed

NO BORDERS – GÖR FORT EUROPA TILL HISTORIA – En antiauktoritär mobiliseringstext för ett No Border-läger i Thessaloniki/Salonica 2016.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this pageShare on Google+Digg thisShare on LinkedInPin on PinterestFlattr the authorShare on TumblrShare on VKBuffer this page

Det här är en översättning av mobiliseringstexten till No Border-lägret i Thessaloniki 2016. Se slutet på texten för mer information.

De sociala och ekonomiska utvecklingarna de senaste åren visar klart och tydligt vad den nära framtiden innehåller: försämrandet av demokratiska strukturer och processer, ett ökande av ekonomisk osäkerhet och prekaritet, ett återvändande av auktoritära former av politiker genom ett enormt utökande av dekretsmakt och utvecklingen av högerpopulistiska- och högerpartier över hela Europa. Samtidigt som den utlovar mänskliga rättigheter, jämlikhet och fred åt alla så upplevs den europeiska politiska agendan som en mardröm av miljoner människor.

EUROPA FÖRÄNDRAS SNABBT

Men dessa förändringar har inte skett utan kamp. Konflikter som formades ihop med sociala-, miljö-, feministiska- och antirasistiska kamper fick nytt liv iom. finanskrisen 2007. Dock så blev åtstramningspolitiken som följde bara något som förvärrade situationen för människor i sydeuropa när det skapade extrema sociala nedskärningar i sjukvård,pensioner och arbetsplatser. 

INTE EN ”FLYKTINGKRIS” UTAN EN KRIS FÖR FORT EUROPA

Idag har diskussionen om den finansiella och ekonomiska krisen, och effekten den har på människors liv, nästan helt försvunnit från media och politik och ersatts av en ny kris. En kris som har dykt upp med tusentals flyktingar som har rubbat Europas ”säkerhetszon” genom att överkomma dess militariserade gränser och – för ett ögonblick – göra deras rasistiska regler helt meningslösa. Medan ursprunget och de som blir berörda av kriserna inte är desamma så är deras gemensamma punkt det vidriga sätt som de hanteras. Samma auktoritära och nyliberala styrning som var orsaken till att miljoner greker exkluderades från sitt eget sjukvårdssystem bygger idag taggtrådsbeklädda staket över hela Europa. 
Krishanteringen betyder – återigen – mer isolation, mer exkludering och mer hat mot det okända, det utländska, det Andra. Rädslan för ett hot ”utifrån” leder till en större identifiering med ”insidan”, till en ny våg av nationalism och rasism. 

Men Europa självt, som en av vinnarna i den globala kapitalismen, har varit en av huvudorsakerna till flyktingvågorna och förstörelsen av miljontals liv. Såväl som i det gamla imperialistiska Europa eller i dess nya aggressiva stil av modern utrikespolitik så har det stärkt konkurrens- och alienationslogikerna, makten och profiten i hela världen. Logiken fortsätter att påtvinga sin destruktiva dynamik på de sociala, ideologiska och militära slagfälten från Aten till Aleppo. 
Detta är varför människor har lämnat allt det de en gång haft, varför tusentals har överkommit stängsel och gränser, mött så många barriärer, så mycket våld och slutligen EU:s gränsvakter som bestämmer vem som får komma in och vem som ska dränkas i medelhavet. 

Och det är flyktingarnas okontrollerbara autonomi som tog tillbaka de synliga konsekvenserna av den globala politiken till Europas dörrkant och skapade seriösa sprickor i murarna på dess fort. 

GLOBAL SOLIDARITET ISTÄLLET FÖRVÄLGÖRENHET

Vi vill varken vara åskådare eller kommentatorer i situation eller falla in i civilsamhällets välgörenhets diskurs genom att “hjälpa offren.” Vi vill kämpa – inte för flyktingar som kräver sin rätt till fri rörlighet, men sida vid sida med dem i en kamp för ett bättre liv för oss alla. 

Detta är varför vi bjuder in er till att följa med oss på en resa av solidaritet, en resa av aktion, en resa bortom Europa.

 

En av platserna vi kommer stanna på är Thessaloniki – nära den grekisk-makedonska gränsstaden Idomeni, inte långt från den grekisk-turkiska gränsen. Med de grekiska och europeiska institutionerna i staden själv så har det blivit en av de viktigaste punkterna i Europas gränsregim. Samtidigt så finns det en mängd solidaritets grupper, ockuperade hus för de som tvingas leva på gatan och tusentals flyktingar som är fast på sin väg norrut och därför har det blivit en knutpunkt för kampen mot fort Europa. 

LÅT OSS RIVA NER MURARNA

Som en del av det lokala No Border-stormötet i Thessaloniki så har vi och våra kamrater organiserat ett No Border-läger mitt i staden Thessaloniki mellan den 15:e och 24:e juli – framförallt av dessa tre skäl: 

Solidaritet och kampen med flyktingar i staden har redan varat flera år och resulterat i lokala självorganiserade strukturer som tillgodoser grundläggande behov såväl som verktygen för politisk kamp för alla som motsätter sig fråntagandet av fri rörlighet och människors värdighet. Tillsammans med er vill vi visa praktisk solidaritet genom att aktivt stödja alla självorganiserade antirasistiska strukturer som redan kämpar varje dag mot den inhumana och repressiva gränsregimen, att stödja dem och prata om hur vi kan förvandla dessa strukturer till hållbara stödmekanismer. 

Vi vill angripa maktens symboler, deras stängsel, deras institutioner och konfrontera dessa symboler med all ilska och passion vi har inom oss. 

Hur som helst, kamperna mot kapitalism, sexism, rasism och alla de andra fruktansvärda delarna av det rådande sociala systemet, kan inte bli framgångsrika om de isoleras från varandra. Detta är varför vi åker till Thessaloniki för att lära känna varandra, för att diskutera, för att lära oss och bilda starka och transnationella nätverk avantiauktoritära grupper och individer och inte låta hoppet om en bättre framtid dö. 

Vi vill bjuda in er till BeyondEurope-delen av No Border lägret i Thessaloniki inte bara för att diskutera och organisera våra framtida kamper men också för att leva visionen av en bättre framtid för oss alla. 

Kolla in och följ:
noborder.beyondeurope.net
noborder2016.espivblogs.net
Posted in Aktuellt | Comments closed