FROM GOTHENBURG TO HAMBURG – NO SAFE HARBOURS FOR CAPITALISM

Logistics weaves together capitalism across the globe, integrating its means of dominance and power over the working class and attempting to ensure that business continues as usual. This role of logistics is nowhere clearer than in the current struggle in Gothenburg, Sweden, where right now a large-scale labor dispute has pulled in the employers’ confederation, large parts of the labor movement, and the government – almost all of whom are attacking the workers in the dock.

The conflict is based on the Swedish Dockworkers’ Union’s (SDU) fight for their right to represent the workers – of whom they organize 85% – rather than the Social Democratic minority union which the employers, APM Terminals, favours. The conflict has been going on for about a year, with SDU going on short localized strikes and denying management the use of overtime. APM Terminals have answered with a lockout of workers, and are now threatening to lay off 160 workers from the harbour and explicitly barred the SDU from participating in negotiations concerning these lay-offs. The lay-offs are caused by “lack of work” (one of the grounds to terminate in Swedish labor law). Bizarrely, it is the employers who are right now causing this through the lockout (which now has lasted five weeks) rather than the workers who have only struck for a few days at most, but this shows how APM Terminals desires long term profits over short term ones.

This had three profound results: the first is that most workers believe that the lay-offs are just a means to first fire and then re-hire their workers on precarious contracts. The second is an attempt by the employers to destroy or weaken the SDU. The third is that large Swedish companies, such as the clothing store Lindex, have been disrupted by the industrial action and needs to get their goods to their stores and have instead routed their goods through Rotterdam, Malmö and, pertinently, Hamburg. It is this last point which has caused the “lack of work.”

Six out of ten containers that come in and out of Sweden pass through the Gothenburg docks. It is a vital part of Swedish capitalism. For this reason the Social Democratic party have announced an investigation into a proposal to limit the right to strike, attacking the SDU explicitly. They openly link arms with the employers to ensure “Swedish competetiveness and Swedish jobs” (Ylva Johansson, Minister for Employment) The proposed changes to the law would mean a grave blow to free unionism and the right to strike in Sweden.

When we go to blockade the harbor in Hamburg we want to make it clear that the strike in Gothenburg is inherently tied to logistical networks which connects to the Hamburg harbor and to global capitalism. We want to highlight the struggle in Sweden but also move beyond it. Capitalism uses logistics to ensure profits (like Lindex), to attack workers (like APM Terminals), or to ensure power over the class (like the Social Democrats). But we can use these logistical nodes to attack logistical hubs and to support each other beyond nation states and other divisions that plague our class. No matter where capitalism runs well be there, so we say:

From Gothenburg to Hamburg – no safe harbours for capitalism! #hamburgcitystrike

Read more about the situation at the SDU:s website (in English):
http://hamn.nu/article/2448/
http://hamn.nu/article/2438/

/ARNA-GBG & Autonom Organisering

Posted in Analys, English | Comments closed

“Jag känner mig inte som en människa, jag känner mig som en sak” – manifestationer och strejk för en bättre flyktingpolitik

Idag har vi deltagit i “Utan solidaritet stannar Sverige“, en aktionsdag med en timmes strejk samt manifestationer runtomkring i Sverige. Läs vår rapport!

Strejken

Några av oss som hade möjlighet att göra det utan att möta för stor repression på våra arbetsplatser strejkade. Strejkinitiativet är ett intressant experiment och vi hoppas vi kan utvärdera hur det gick. Det har funnits liknande strejker i Sverige tidigare, men framförallt under 90-talet. Utomlands har sådana här strejker som utlysts av aktivister blivit väldigt stora, framförallt i USA. Dock så har “strejk” oftast betytt att människor tagit ledigt från arbetet, kunnat lämna det eller sjukskrivit sig, ungefär som det var, i alla fall för oss, idag. Det kan dock kanske vara någonting vi som rörelse kan utveckla i framtiden.

Manifestationerna

I Lund samlade NGO:er och liknande grupper runt ett 50-tal på Stortorget. Det positiva var framförallt när migranter själva fick uttala sig, bland annat sjöng de politiska sånger. Några av talen tog upp att Lunds kommun skriver upp flyktingars ålder och vräker dem sedan när de blir 18, ett system som såklart är bisarrt.

I Malmö slöt ungefär 200 personer upp. De tal som hölls var mycket starka: “Jag känner mig inte som en människa, jag känner mig som en sak” sa en av talarna för att förklara hur alienerande asylprocessen är. Andra talare framhöll hur asylrörelsen varit snäll och lydig gentemot staten men att asylrörelsen inte tjänat på att spela spelet enligt dess regler, åter andra berättade desperat om bristen på demokrati och rättigheter för migranter.

I grund och botten är skälet till att människor utvisas eller tvingas på gatorna att kapitalismen inte behöver dem, att de inte enkelt kan integreras in i fabriker som tidigare. Därför döms de också till den situation som vi ser i hela Europa idag. Kapitalismen har också skapat eller understött det våld och de krig som fått människor att emigrera. Asylkamp är därför inte bara humanism utan det måste också vara antikapitalism och en kamp för ett samhälle utan klasser.

Posted in Aktuellt | Comments closed

On Logistics

We have translated the text “von der Kriegkunst des Kapitals” (Capital’s Art of War), written by Theorie-Organisation-Praxis (TOP), one of the groups that constitutes the German-Austrian …Ums Ganze-alliance in order to initiate a discussion on logistics and technology in the Swedish radical movement. The English version of TOP:s text can be found here. We have also translated the text as a part of the mobilization to the G-20 summit in Hamburg in July. We believe that attacking logistics by blockading Hamburg’s harbour is a path beyond the symbolic politics and the political spectacle that characterized the summit protests of the early 2000’s by intervening in a concrete material situation. Our hope is that a discussion on logistics may create an opening for a reorientation of the autonomous movement both here and abroad. We will be hosting a number of open meetings in different locations around Sweden, for example at What’s Left Summer Camp in June, the 21/5 during the Cultural Political Week at Smålands Nation in Lund and in Denmark as a part of Konferensen om modstanden mod G20 (Conference for Resistance Against G20) as well as other events to present and have a deeper discussion of these ideas. We hope that you can take part in these meetings or comment the discussion concerning logistics in writing, preferably in your groups, to further develop and add depth to the strategic discussion in Sweden and internationally. Our text is best understood after reading TOP’s text.

Read More »

Posted in Analys, English | Comments closed

Om Logistik – kommentar till Kapitalets krigkonst

Vi har översatt en text av Theorie-Organisation-Praxis (TOP), en av grupperna i det tysk-österrikiska “...Ums Ganze!“-nätverket, “von der Kriegskunst des Kapitals (Kapitalets krigskonst) till svenska för att påbörja en diskussion om logistik och teknologi i den svenska radikala rörelsen. Den engelska versionen av TOP:s text hittar ni här. Vi har även översatt texten som en del av mobiliseringsarbetet till G20-mötet i Hamburg i juli. Att angripa logistiken genom att blockera Hamburgs hamn tror vi är en väg bortom toppmöteshoppandet som karakteriserade det tidiga 2000-talet och ett sätt att intervenera i en riktig materiell situation bortom symbolpolitik och politiska spektakel.
Vi hoppas att en diskussion om logistik kan vara en öppning för en nyorientering i den autonoma rörelsen såväl här som internationellt. Vi kommer att hålla ett antal öppna möten runtomkring i Sverige, t.ex under What’s Left Summer Camp, den 21/5:e under Kulturpolitiska Veckan på Smålands Nation i Lund och Danmark under Konferensen om modstanden mot G20 under senvåren och sommaren för att presentera och diskutera idéerna djupare. Vi hoppas ni kan besöka dessa möten eller kommentera diskussionen om logistik i text, helst i era grupper, för att fördjupa och utveckla den strategiska diskussionen i såväl Sverige som internationellt. 
Vår text lämpar sig bäst att läsas efter att ni har läst TOP:s text.

Read More »

Posted in Analys | Comments closed

Kapitalets krigskonst

Det här är en översättning av Von der Kriegskunst des Kapitals av TOP Berlin. Den engelska versionen finns här. Läs vår kommentar här.
G20-mötet är en utmaning för den radikala vänstern. Vi – liksom många andra – har frågat oss själva om det är vettigt att delta i en mobilisering för att protestera mot sådana här toppmöten. Anti- och alterglobaliseringsrörelsen har haft sin storhetstid. Den nuvarande ekonomiska och politiska krisen är tyvärr också en kris för den radikala vänstern och dess form av politik. Faktum är att situationen inte har förbättrats alls. Snarare tvärtom. Nyliberalismen har överlevt sin egen död och fortsätter med sitt värv, medan det globala högerskiftet intar gatorna och parlamenten: allt det här formar toppmötets karaktär. Despoter som Trump, Erdogan och Putin kommer fatta hand med välkända nyliberala administratörer. Valet att hålla mötet i en stadskärna snarare än långt ut på landet visar att härskarna känner sig i kontroll. För att konfrontera detta spektakel av ett möte mellan de två dåliga alternativen auktoritär nyliberalism och en nationalistisk strömning som i slutändan kommer att komma överrens som vanligt så är det nödvändigt att bestämt stå emot för att komma bortom denna falska opposition. Under G20-mötet kommer vi att rikta den radikala vänsterns uppmärksamhet mot kapitalets logistik. I den följande texten kommer vi att ge en skiss av varför det inte är en så konstig idé utan snarare riktar sig mot hjärtat av den nuvarande situationen. 

Read More »

Posted in Aktuellt, Analys | Comments closed

Manifestation mot Turkiets angrepp på Shengal och Rojava

Ett fyrtiotal personer samlades på Möllevångstorget för att protestera mot Turkiets militära angrepp på kurder i Shengal (irakiska kurdistan). Talen hölls på kurdiska och översattes till oss av kurdiska kamrater. I talen togs upp behovet av att fler måste förstå och inse situationen i Turkiet, ett land som nu förvandlas till en diktatur. Allt fler i Turkiet börjar dock förstå detta och göra motstånd mot Erdogans politik. De tog också upp Abdullah Öcalans idéer om kvinnans frigörelse och demokrati underifrån.

Den kurdiska kampen är imponerande eftersom den är det tydligaste exemplet på autonom revolutionär politik i världen idag, iom. skapandet av ett nytt samhälle utanför nationalstatens ramar, för feminism och kollektivitet. För oss finns det mycket att lära oss och inspireras av i det som nu sker. Samtidigt är det vår uppgift som revolutionärer i västvärlden att skapa ett politiskt tryck på länderna vi bor i och i EU för att möjliggöra ett större politiskt utrymme för våra kamrater i mellanöstern.

Vi delade flygblad om G20-protesterna i Hamburg, dit även Erdogan ska komma, och fick ett väldigt bra gensvar.

Tack till kamraterna från Ciwanên Azad/Jinên Ciwanên Azad Skåne för en fin manifestation och stor vänlighet!

 

Posted in Aktuellt | Comments closed

Protest mot våldtäkt

Vi och andra kamrater deltog idag, 13/03, i en feministisk protest arrangerad av skolungdomar i Lund. Manifestationen på Stortorget kommer med bakgrund av att en rektor på en skola i Lund lät våldtäktsmän gå kvar på skolan efter att de begått en våldtäkt mot en annan elev. Nu rapporterar Sydsvenskan att flera elever på skolan är på förövarnas sida och att det lett till misshandel. Detta är en vanlig sak som händer när våldtäkter och patriarkalt våld kommer fram som visar behovet av en feministisk analys och praktik i alla delar av samhället.

Detta var den andra manifestationen av samma grupp elever, den första hölls på åttonde mars. Idag var vi cirka 25-30 personer med skyltar mot våldtäkt och för feminism och samtycke.

Posted in Aktuellt | Comments closed

We have formed the Autonomous Revolutionary Nordic Alliance!

Alongside groups from all over the Nordic countries we have formed the Autonomous Revolutionary Nordic Alliance (ARNA)! Go check out the website at https://infoarna.org for a comprehensive overview.

Who are we?

We are a network of anti-capitalist, feminist and antifascist groups from the Nordic countries, wishing to organize a strong Nordic participation in the protest against the G20 summit in July. Read more about our political views in the political platform below.

The alliance has been formed in anticipation of the G20-meeting in Hamburg but our ambition moves far beyond this: we hope to create a lasting network for joint action, logistics and political discussion. Our internationalist ambition means that we move beyond borders in our activism to create a joint resistance against state, patriarchy and capitalism.

We want a society without classes and and without states

Our political ambitions are guided by the same goal: that we want to liberate humanity and create a free association of everyone for everyone. By necessity this means the end of reckless exploitation of nature, an end to war and an end to nation-states.

We are revolutionaries

Class society is a murderous creature, all historical progress in it has been combated through violent resistance from the system itself. We know that we need a revolution in order to overthrow capitalism and usher in a new world.

We are against parliamentary politics

Bourgeoisie parliaments are the administration of the capitalist system, a system which necessarily changes the most hardened revolutionary who goes into parliaments into a bureaucrat for the upholding of class society.

We are against reformism

Reformism is always intrinsically linked with parliamentary politics and class society, it divides movements and leads them away from being able to smash capitalism and instead strengthens it. We are opposed to all groups, movements and tendencies which strike deals with our class enemies and which for this cause attempts to represent and reign in radical movements.

We are feminists

Patriarchal domination exists on every level of our society. We combat sexist tendencies both in the streets and inside of the revolutionary movement itself. Fighting the lack of access to power and resources which women and non-binary individuals suffer is at the forefront of any anticapitalist development, there is no revolutionary struggle without a feminist struggle.

We are antifascists

Our society is built on a global division of labor and exploitation. Tens of thousands are left to suffer and die due to the politics of the European countries. Fascist mobilizations and reactionary groups try to whip up racist antagonisms which hide the true conflicts in society, those between the global working class and the owning class. Thus we develop antifascist and antiracist strategies and practices in all sectors of life.

We are in solidarity with each other

Solidarity is not just a slogan for us but a way of life and an absolute necessity. Solidarity means to organise to support each other in order to form true collectivity, beyond national borders and against the attempts of the state and capital to divide us. Solidarity is our weapon.

Posted in Aktuellt | Comments closed

What’s Left Summer Camp

*English language version below – contact us if you can translate the call to other languages!*

Hjärtligt välkommen till What’s Left Summer Camp 2017!

Ta in perspektiv från hela det vänsterradikala spektrat, bada och debattera, utmana någon från en annan politisk tendens i karaoke och organisera dig!

What’s Left Summer Camp 2017 är ett antikapitalistiskt sommarläger som i år kommer fokusera på det klasslösa samhället, internationalism och feminism. Här kan aktivister och teoretiskt intresserade kamrater delta i omvälvande föreläsningar och runda bords-samtal om vad vi tycker har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra i kampen mot kapitalismens vidrigheter. Lägret riktar huvudsakligen in sig på personer som redan är organiserade i den revolutionära vänstern. Här ges en chans till fördjupning, liksom ett utrymme för rekreation och avkoppling och ett forum att stöta och blöta våra ideér och perspektiv.

Schemat är fullspäckat med intressanta workshops, paneldebatter och diskussioner. Det kommer finnas tillgång till bastu, kanotpaddling, tv-spel och avkoppling i goda kamraters lag. Varje dag arrangeras även träning och teknisk utbildning. Naturligtvis kommer det finnas tid över för spontana möten, självorganiserade aktiviteter och rekreation i det natursköna närområdet. Vi förenar politisk skolning och nätverkande i en stressfri och behaglig miljö och ser detta som en chans att utvecklas som människor och som politisk rörelse.

Tid och plats
Lägret pågår från onsdag kväll till söndag morgon, 14 till 18 juni, och hålls på en fantastisk kursgård precis vid en sjö, bara en kort resa med kommunala färdmedel från Göteborgs centralstation.

Avgift och anmälan
Kursavgiften är på 949 kr. Den som av någon anledning har svårt att betala hela avgiften kan begära vårt rabatterade pris, som är 549 kr.

I priset ingår förutom fyra nätter på kursgården frukostbuffé, lunch, middag och kaffe. Tre näringsrika mål mat om dagen serveras och deltagare får en skön säng att dra sig tillbaka till, samt naturligtvis tillgång till dusch och toaletter. Det kommer även att finnas en kiosk med försäljning av godis, tobak, hygienartiklar till självkostnadspris samt, på kvällen, även förfriskningar. Ta inte med egen alkohol.

Antalet platser är begränsat, så ordna biljettköpet snarast genom att skicka ditt namn, födelesedatum, adress och telefonnummer samt organisationstillhörighet till whatsleftcamp@riseup.net. Den som saknar organisationstillhörighet skriver ett par rader om sig själv och varför man vill delta. När vi har tagit emot er anmälan via mejl återkommer vi med mer information.

Om arrangörerna
What’s Left Summer Camp arrangeras av What’s Left-kommittén, som i sin tur består av en rad utomparlamentariska vänstergrupper som har bestämt sig för att tillsammans anordna världens mest givande och roliga sommarläger för alla revolutionära kommunister och feminister. Om du eller din organisation också vill hålla i en programpunkt på lägret, kontakta whatsleftcamp@riseup.net före 31 mars. Skriv “schemagruppen” i ämnesfältet.

What’s Left Summer Camp 2017 blir det första i sitt slag, förhoppningsvis början på en årlig tradition, och vi välkomnar hjärtligt alla kamrater och sympatisörer till den revolutionära vänstern att delta. Sprid gärna detta vidare utanför Sveriges vidriga gränser och kontakta oss med alla frågor. Mer information följer!

**************** ENGLISH *********************************

Welcome to What’s Left Summer Camp 2017!

Meet a wide range of ideas and perspectives from the radical left, go swimming and participate in debates, challenge a comrade from another political tendency in a battle of karaoke, and get organised!

What’s Left Summer Camp 2017 is an anticapitalist summer camp, this year focusing on the classless society, internationalism and feminism. Activists and theoretically interested comrades will meet and take part in inspiring lectures and panel discussions on what works and doesn’t in our common struggle against the ills of capitalism. The camp is primarily intended for those already organised in the revolutionary left. We’re offering a space for furthering our political understanding, for recreation and relaxation, as well as a place to let our ideas and perspectives meet.

The agenda is packed with interesting workshops, panel discussions and discussions. Additionally, participants will have access to sauna, canoeing, video games and relaxation in the company of our comrades. There will also be daily physical activities and technical classes, as well as time available for spontaneous meetings, self-organised get-togethers and recreation in the scenic surroundings. We’re combining political education and networking in a stress-free and comfortable environment and see this as an opportunity to move forward as human beings and as a political movement.

Time and place
The camp will be held June 14 to June 18, on a fantastic conference centre/retreat next to a lake, not far from Gothenburg central station, in western Sweden. There is public transport to and from the location.

Signing up
Tickets cost 949 SEK (100 EUR). Those unable to pay the full cover fee can request the discounted ticket price, 549 SEK (57 EUR).

The price includes four nights at the conference centre, breakfast buffet, lunch, dinner and coffee. Three nourishing meals a day are served, and participants have their own bed, as well as access to showers and bathrooms. Snacks, tobacco and hygiene products will be sold in a kiosk and, at night, refreshments. Do not bring your own alcohol.

There are a limited number of tickets, so secure yours as soon as possible by sending your name, birth date, address and phone number, as well as what organisation you are a member of, to whatsleftcamp@riseup.net. Unorganised? Write a few lines about yourself and why you want to participate. More information will be sent out once you’ve sent us your application.

About the organisers
What’s Left Summer Camp is organised by the What’s Left Committee, which is made up of a number of radical left-wing groups in Sweden, who has come together in order to create the best and most rewarding summer camp ever, for every revolutionary communist and feminist. If you and your organisation want to suggest an item for the camp’s agenda, email whatsleftcamp@riseup.net before March 31. Write “schemagruppen” in the subject field.

What’s Left Summer Camp 2017 is the first event of its kind and hopefully the start of a yearly tradition. We’re extending a warm welcome to all comrades and sympathisers of the revolutionary left joining the camp. Feel free to spread this call internationally, and contact us with any further questions.

Posted in Aktuellt | Comments closed

Vad är reformismen? Del ett

Inledning

Reformism är en politisk och materiell tendens som uppstår i socialistiska rörelser. Den politiska tendensen är den som vi oftast tänker på när vi hör ordet reformism. Detta är idén om att det går att komma till socialismen genom gradvisa (oftast genom statliga) steg. Denna tendens har historiskt sett förts fram av socialdemokratin. Den materiella tendensen är en tendens som har att göra med konkreta inriktningar och strategier i kamper. I varje kamp finns det de som försöker sluta fred och därmed också begränsa kampen. Till exempel en strejk som bara fortsätter vara en enskild strejk med ett antal krav som inte utvecklas vidare. Revolutionärer vill istället spränga gränser och uppdelningar i kampen för att den ska börja handla om makten över arbetet. En strejk kan då sluta handla om ett konkret lönekrav, generaliseras och kan sprida sig till andra arbetsplatser och sektorer.

 

De båda tendenserna är separata men inbegriper ofta varandra. Det är inte ovanligt att den ena leder till den andra tendensen. Reformism är någonting den revolutionära rörelsen idag diskuterar i väldigt liten grad trots att det varit en mycket viktig diskussion för historiska rörelser och individer. Vår text handlar om reformismen som existerar i den revolutionära rörelsen i Sverige i nutid som framförallt materiell men också som allt starkare strategisk tendens. Vi har valt att skriva denna text för att lyfta debatten till en ideologisk och organisatorisk nivå, bort från ryktesspridning, krogsnack och informella diskussioner på sociala medier. Texten handlar också om vad det måste innebära att vara revolutionär idag.

Det finns vissa typexempel på vad som kännetecknar reformismen idag. Inte alla reformister delar dessa drag men som tendens så utgör de en familj av negativ politisk kultur, ideologiska felslut och – om vi ska använda ett något föråldrat ord – avvikelser.

Låt oss alltså göra skiljelinjerna klara.

Hegemoni och respektabilitet

Reformisterna strävar efter hegemoni i rörelsen. De försöker kontrollera rörelsens image för att bli respektabla. Hela deras politik bygger på behovet av respektabilitet, att framstå som några som kan bli inbjudna till morgonsoffor, till kultursidor och paneler. Revolutionär verksamhet stör den respektabla image reformisterna vill bygga. Om strävan efter hegemoni inte existerat skulle det vara lättare att länka samman grupper och projekt med större, revolutionära strävanden. Då hade vi kunnat upplösa den falska dikotomin mellan “folklighet” och militans och alla hade kunnat arbeta med sina egna projekt utan att stå i vägen för varandra.

Vi behöver bygga våra egna medier, vår egen motoffentlighet. Våra politiska mål kan inte vara att bli omskrivna i Aftonbladet Kultur. Tyvärr ser vi allt fler opportunister dyka upp i rörelsen eftersom länkarna till den borgerliga offentligheten öppnar karriärvägar som journalist, doktorand eller kulturpersonlighet. Dessa karriärister är inte revolutionärer som vill omdana samhället utan alltsom oftast allmänvänster som stannar så länge de kan få en fot in i borgerligheten och susar sedan snabbt vidare. Skadan dessa redan har gjort eftersom de saknat en förståelse av den borgerliga staten som repressionsmekanism är tydlig.

Vad är det klasslösa samhället?

Vilket slags samhälle är egentligen det klasslösa samhället? För många aktivister så är frågan förvirrad och blandas ihop med statssocialism. Statssocialismen, vare sig i socialdemokratisk eller stalinistisk form, upprätthåller en mängd kapitalistiska kategorier: nationer, pengar, uppdelningen mellan arbete och fritid, stater, genusordningen och rasifiering – för att inte tala om alla mord, allt våld och allt förtryck. Dessa kategorier visar att de fortsätter vara klassamhällen vilka upprätthåller utsugningen. Förståelsen för statens klasskaraktär och nödvändigheten av att krossa denna samt att upphäva kapitalismen på ett globalt plan är grundläggande för all revolutionär verksamhet. Att detta är vårt mål är alldeles för otydligt idag och många aktivister lutar sig istället mot statssocialistiska uppfattningar på ren slentrian. Reformisterna tänker på sig själva inte som en del av en världsrörelse som kommer omkullkasta alla stater, patriarkatet, den globala kapitalismen och skapa en utopi utan som några som ska hissa den röda flaggan på kommunförvaltningen och införa sex timmars arbetsdag men låta allt annat vara kvar!

Denna ideologi kommer ofta genom välfärdismen som infekterar den svenska vänstern, alltså uppfattningen att statligt ägande är odelat positivt och bra. Snarare innehåller statlig makt alltid kapitalistiska, patriarkala och rasistiska maktordningar som gör att de inte går att använda för djupare samhällsförändring även om det finns situationer då driftsformen i en viss situation är viktig för arbetarklassens makt.

Förvirringen kring det klasslösa samhället har en mängd praktiska politiska implikationer. Det är denna som gör att aktivister automatiskt tänker på sig själva som en del av en stor, glad vänsterfamilj som alla kämpar mot nedskärningar, det är detta som gör att vissa försöker mäta arbetarklassens inflytande genom hur mycket makt USA råkar ha och det är detta som gör att vissa glatt associerar sig med stalinismens värsta härjningar.

Den autonoma rörelsen har tyvärr sällan visat att våra alternativ inte bara är bättre, mer egalitära och sant socialistiska utan även de enda som är historiskt möjliga i kapitalismens nuvarande utveckling. Vi vill inte ha ett nytt Kuba eller en ny Sovjetunion, vi vill ha ett klasslöst samhälle. De två punkterna är i grunden motsatta varandra.

Detta innebär att försöka att skapa en “socialistisk stat” – vare sig genom att försöka utöka välfärdsstaten till ett hundra procent statligt ägande eller genomföra en revolution för att ta över det statliga maskineriet – är kontrarevolutionärt. För de leninister som vill luta sig mot de gamla idéerna om ett ”övergångsstadium” så måste även dessa svälja sina egna beska ideologiska piller: även Lenin menade att den borgerliga staten måste krossas i grunden, inte reformeras. Bortom dessa gamla diskussioner som vi tröttsamt måste påminna ortodoxins förkämpar om så måste vi på allvar fundera på vad en revolutionär situation skulle vara idag.

Idag är vi närmare möjligheten att skapa ett klass- och statslöst samhälle än vi har varit tidigare eftersom världen är globaliserad. Informationsteknologi och kapitalistisk logistik binder samman hela världen och med detta så är också kapitalismen global på ett kvalitativt nytt sätt. Statssocialismen kan inte fungera i en sådan situation, vilket såväl Venezuelas som Kubas kriser, våld och förtryck såväl som de nordiska välfärdsstaternas liberalisering visar. De storskaliga upproren de senaste åren har alla karakteriserats av storskaliga gräsrotsrörelser som i början vänts mot parlamenten och som angripit staten.

Morgondagens revolutioner kommer inte vara som Spanien 1936 eller Ryssland 1917. Snarare måste vi se till de revolter som brutit ut sedan finanskrisen 2008 och försöka tänka på dessa på en mycket större skala. Märk väl hur de schatteringar, i såväl den arabiska våren som i de europeiska krisprotesterna, som har försökt ställa krav för att integreras i staten såsom Syriza varit en del av kontrarevolutionen i lika hög grad som arméns stridsvagnar i Kairo eller som jihadisterna i Syrien.

Vi tror inte att vi lätt kan vandra in i ett klasslöst samhälle utan att bli utsatta för kontrarevolutionärt våld och behovet av att svara på det. Dock borde omöjligheten av att arbeta inom staten bli tydlig för alla som ser den sorgliga vägen som den parlamentariska (hur ”autonom” och ”demokratiskt konstituerande” den än saluförts som) vägen ser ut. Vi måste förbereda oss för att bekämpa kontrarevolutionen och fortsätta revolutionen till slutet vare sig kontrarevolutionärerna är vänsterpolitiker, islamister, fascister, imperialistmakter eller förborgerligade revolutionära fraktioner och vare sig bekämpa betyder ideologiskt, organisatoriskt eller på annat sätt. Idag innebär denna förberedelse framförallt en ideologisk kamp i de sociala rörelserna.

Lokalism

Ett annat ideologiskt missförstånd som plågar rörelsen är lokalismen: alltså idén om att vi måste verka i den minsta möjliga beståndsdelen i samhället, såsom vårt bostadsområde, och isolera detta från resten av samhället.

Dessa idéer har krupit in i rörelsen under parollen “kämpa i våra bostadsområden” varefter människor splittras upp från varandra för att de bor i olika områden snarare än förenas för att de bor i samma stad, samma typ av område eller tillhör samma klass. Vår erfarenhet är snarare att de utanför vänstern som kämpar i bostadsområden sällan är intresserade av vart deras nya allierade bor. Det är också möjligt att visa respekt för och agera på ett solidariskt sätt med dessa kamper utan att bli lokalist.

I varje given kamp så försöker kapitalister och reformister få kampen att vara isolerad och specifik medan revolutionärer försöker utveckla den mot det universella. I en konflikt med polisen i ett bostadsområde så försöker den borgerliga pressen göra det till en fråga om en enskild polis handlande snarare än om polisens agerande i sin helhet. På liknande sätt agerar reformistiska fackförbund och partipolitruker. Att dela upp människor är borgarklassens taktik, att förena människor och överkomma splittringar är revolutionärers värv.

Läs del två.

Posted in Analys | Comments closed