Vi har deltagit på ett flertal antifascistiska och internationalistiska demonstrationer och aktioner i såväl Stockholm som Köpenhamn den 12:e oktober. Vi deltog i mobiliseringarna i kontexten av den antifascistiska offensiv som vårt nätverk, ARNA, kallat till. Detta är vår rapport för dagen.

Köpenhamn

Vi organiserade en resa från Lund och koordinerade med kamrater från Malmö och fick ihop cirka 20 personer som åkte gemensamt. Nazikonferensen hölls hemlig tills samma dag, men när väl informationen kom ut så mobiliserades den antifascistiska protesten dit. Vi delades upp i olika grupper, en som åkte en chartrad buss och andra som tog kollektivtrafik. När vi anlände så var det en liten polisnärvaro, och om vi hade agerat snabbare hade vi möjligtvis kunnat göra en komplett blockad av konferensen. Vi lyckades dock inte ta initiativet, något vi måste arbeta vidare på att lära oss, men vi lyckades sätta upp blockader på var sida av gatan in. Endast ett litet antal nazister kom igenom. Bland annat blev provokatören och partiledaren till Stram Kurs, ett högerradikalt parti som nästan kom in i danska parlamentet förra valet, Rasmus Paluden, blockerad från att komma in och hålla sitt tal.

Polisen försökte flertalet gånger splittra blockaderna men misslyckades då vi höll ihop väl trots att vi endast totalt var 100-200 personer. De lyckades med några mindre försök att arrestera kamrater, men var annars helt inkapabla att avbryta våra blockader.

Nazisternas livestream blev även den överröstad av antifascistiska talkörer och efter någon timme så blev ägarna av lokalen varse om vilka som hade hyrt den. Dessa blev då tillsagda att lämna lokalen, samt kommer nu bli stämda. Vi lyckades med andra ord väldigt väl med vårt mål att stoppa nazikonferensen. Läs även denna rapport från våra danska kamrater.

Stockholm

I Stockholm så spenderade vi dagen med att gå på inte mindre än tre olika demonstrationer.

Vi började med att delta på en demonstration mot invasionen av Rojava. Arrangörerna uppgav att tiotusen personer deltog. Staden var fylld av människor med kurdiska flaggor och symboler under hela dagen. Det är av yttersta vikt att vi deltar aktivt på dessa demonstrationer och bygger solidaritet, sätter press och inte minst bygger en ny internationalism underifrån. Kampen mot stat, kapital och patriarkat ställs på sin spets i Rojava just nu.

Efter den kurdiska demonstrationen så anslöt vi oss till en internt utlyst demonstration kallad till av AFA Stockholm. Demonstrationen hade en militant framtoning med maskeringar och svartblocksstilen. Vi var runt ett 100-tal som gick igenom b.la. gamla stan, pyroteknik brändes av och ett tal om Björn Söderberg hölls. Vi fick en mindre poliseskort, och stark respons från bland annat de många kurder som vi passerade. Samtidigt så var det endast någon av dessa som anslöt sig till oss, förmodligen då demonstrationen upplevdes som så stängd.

Slutligen så deltog vi på SAC Syndikalisternas minnesdemonstration för Björn Söderberg som mördades för 20 år sedan. Demonstrationen, som tog formen av ett fackeltåg, började vid monumentet La Mano där blommor las ned och några ord sades och fortsatte sedan ner till Medborgarplatsen. Fackeltåget var djupt stämningsfyllt och värdigt.

Sammanfattningsvis så vill vi lyfta vikten av antifascistisk och internationalistisk kamp. Vi ser gång på gång hur det bara är vi som förändrar någonting när vi är på gatan, vare sig det är i Kobane eller i Köpenhamn. Det viktiga är att börja agera och därefter sammanlänka våra kamper med varandra, att minnes de döda för att skapa en bättre värld för de levande.

Igenom vår allians, ARNA, så driver vi en antifascistisk offensiv denna höst och den 12:e oktober markerade viktiga framgångar för oss. Det finns mycket kvar att göra och vi uppmanar alla kollektiv, individer och grupper att utveckla och intensifiera sina kamper. Vi uppfordrar dessutom alla kamrater till att åka till Helsingfors den 6:e december och delta i demonstrationerna mot det fascistiska nationaldagsfirandet där.

Vi skrev detta efter att ha deltagit på den globala strejken för miljön 20:e September. I Lund såg vi ca 500 personer, framförallt ungdomar, samlas för strejken. 

Flera hundratusentals unga människor är nu på gatorna för att demonstrera för klimatet. Vetenskapen visar att det är verkligen dags att agera nu. Det faktum att växthuseffekten på sikt är ett hot mot mänsklighetens överlevnad är känt sedan mer än 30 år tillbaka, men trots detta ökar utsläppen av växthusgaser.
Nya forskningsresultat har nu visat att situationen blir allt mer alamerande och att tidsfönstret för att kunna begränsa uppvärmningen till en nivå under 1,5 grader kommer att stängas de kommande 10-15 åren. Vi som är på gatan kämper alltså bokstavligen för vår framtid och mänsklighetens existens.

Men vi måste ställa frägan varför det händer så förvånansvärt lite för att sänka utsläppen trots att allt detta är välkänt också bland politikerna. Visst finns det ett tilltagande antal regeringschefer som Trump eller Bolsonaro som bara förnekar att klimatförändringen finns och som struntar i vad som är vetenskaplig konsensus. Men detta kan inte förklara hela problemet, de flesta länder regeras fortfarande av politiker som inte är klimatförnekare, men deras åtgärder är också långtifrån tillräckliga för att bekämpa växthuseffekten på ett effektivt sätt. Även regeringschefer som Obama, Merkel eller Macron, alltså politiker som oftast beskrivas som framstegsvänliga, har inte ens antydningsvis uppnåt målet för utsläppssänkning som behövs enligt forskarna för att nå 1,5-graders-målet.

Vi tror att problemet inte bara är politiker som fattar felaktiga beslut utan vi tror att det föreligger en systematisk anledning till varför skyddet av klimatet inte kommer framåt:
Kapitalismen satsar på kortsiktiga vinster. En utsläppsrik industri som bygger på förbränning av fossila råvaror har utvecklats historiskt och utgör kärnan av dagens ekonomi. En omställning till en klimatvänlig produktion kostar mycket pengar och skulle minska deras profit. Dessutom har särskilt olje- och elbolagen, vars underlag är utvinning av fossila varor, själva blivit en så pass stor maktfaktor att de flesta regeringer inte vågar bråka med dem.

De viktiga staternas makt beror i sin tur till en stor del på en konkurrenskraftig industri så de vill inte påverka dessa företag negativt trots alla bedyranden att man bryr sig om klimatet.
Om vi vill börja att minska växthusgaser på riktigt, måste vi bygga ett nytt samhälle utan den så kallade “fria marknadsekonomin” som bara fungerar till förmån för rika eliter och stora företag. Vi behöver ett nytt ekonomiskt system där människorna tar tillbaka kontrollen över produktion och fördelning av gods, bara i ett sådant samhälle kan vi styra ekonomin så att alla nödvändiga åtgärder för att nå 1,5-graders-målet kan drivas genom.

Lät oss bilda en ny klimatrörelse som störtar kapitalismen! Tillsammans kan vi bygga ett nytt samhälle och stoppa växthuseffekten!

Under sommaren 2019 så har vi ägnat oss åt interna diskussioner samt propagandaspridning. Våra interna diskussioner har berört vår taktiska och strategiska inriktning i Lund, Sverige och nordeuropa. Att föra övergripande diskussioner om vad som sker i världen och varför, och även då hur vi bör agera, är en nyckelfråga för varje revolutionär grupp. Framförallt har vi i våra diskussioner berört teknologisk utveckling och feminism.

På ett basarbetesplan så har vi åkt utanför Lund för att affischera och sätta upp klistermärken. Det är viktigt att komma iväg till mindre städer utan en mer etablerad utomparlamentarisk vänster. Vi har besökt bland annat Kristianstad och Höör och även träffat lokala aktivister som vi stöttat. På dessa platser upptäckte vi att mycket av det material vi satt upp där för ett år sedan fortfarande var uppe.

Att sprida socialistisk propaganda är en av de viktigaste delarna av kampen i nuläget, och att komma ut ur storstäderna är viktigt för att försöka uppmuntra till organisering och kamp.

Vi deltog på Klimatprotesten “Flood the Streets” i Malmö som  organiserades av Extinction Rebellion, en internationell grupp som kämpar för att bekämpa den akuta problematiken med den globala uppvärmningen.

Cirka 600 personer protesterade mot klimatkatastrofen och de styrandes oförmåga till handling. Från morgon till kväll ägde olika former av protest rum på Malmös gator: vi delade ut flygblad, vi genomförde kortare blockader och genomförde en så kallade ”die-in” vid Gustav Adolfs torg.

Vi lärde oss en hel del av protesterna, och ser det som något som validerar vår linje att massaktioner på gatorna är en central kampmetod för att organisera, radikalisera och sprida vårt budskap.

Vi gläds över att så många unga människor är engagerade i den växande globala proteströrelsen som sätter den hotande klimatkatastrofen på agendan.  Trots ett vetenskapligt konsensus för frågans relevans är förnekelse, konspirationsteorier och hat mot proteströrelsen frekvent förekommande. Konflikten är politisk. Högern och kapitalägarna organiserar sig för att försvara sin makt som bygger på ohämmade vinster från skövlingen av vår planet. Det är därför viktigt att vi organiserar oss tillsammans. För vår planet och mot de som vill förstöra den.

Klimatrörelsen, som vi också är en del av, har en enorm potential. Inte på länge har de problem som den globala kapitalismen för med sig varit så konkreta som nu. Det finns dock behov av att klimatrörelsen utvecklar ett mer systematisk, systemkritisk perspektiv:

För det första är det för oss uppenbart att den akuta klimatkrisen inte går att lösa inom kapitalismens ramar. Det är därför nativt och farligt att tro att det räcker att endast appellera till politiker, varav många är stenhårda försvarare av den ekonomisk-politiska ordningen som leder till förstörelsen av vår planet, för att få bukt med problemen. Kapitalismens problem kan inte lösas av kapitalismen.

För det andra hade aktionerna fått större effekt om de konkret riktat in sig på de konkreta problemen. Vi ser Flood the Streets som ett steg framåt i miljörörelsen, ett steg mot kollektiv makt. Vi kände potentialen på gatorna, men önskar att vi hade gjort mer. Vi hade bland annat kunnat blockera gatorna till några av de stora bovarna i regionen för att få maximal effekt när vi ändå samlat så många aktivister. Öresundsverket, som sedan 2009 släppt 3,3 miljoner ton CO₂ hade kunnat utgöra ett sådant mål. Trafiken över Öresundsbron som utgör ett nav för varuflödena till Sverige hade kunnat vara ett annat. Det fåtal poliser som var på plats skulle varit chanslösa. Vi måste inse att vi har en enorm makt när vi är många.

För det tredje var det problematiskt att vi i så hög utsträckning appellerade till ordningsmaktens välvilja för att genomföra aktionerna. Om vi utgör ett konkret hot mot klimatförstörelsen kan vi inte räkna med att vi får genomföra våra aktioner ostört. Därför är det ett problem att vi, bland annat, väljer att blockera cykelbanor istället för vägtrafiken bara för att göra ordningsmaktens nöjd.

Nu genomförde vi ändå tillsammans några viktiga blockader, bland annat vid Triangeln och Operan. Att polisen på morgonkvisten omhändertog 14 av våra aktivister visar att vi ändå gjort mycket rätt. Detta visar att vi kan göra vad vill bara vi gör det tillsammans. Tillsammans växer vi, tillsammans får vi erfarenhet och tillsammans räddar vi klimatet.

Vi tackar alla som demonstrerade på gatorna i Malmö och visar att de kämpar för vår tids ödesfråga. Vi uppmuntrar alla att delta också på klimatprotester framöver! Gemensamt skapar vi en rörelse som kan göra skillnad!

Någon skrev en kort kritik av några av våra idéer. Läs den gärna. Vi uppfattar det som positivt att vi har en bredare strategisk och taktisk diskussion i vänstern, något som generellt saknas.

Texten innehåller två huvudsakliga fel när det kommer till att beskriva vad vi tycker och tänker:

” 1) De tror uttryckligen att medvetenhet redan finns ute bland arbetare på alla arbetsplatser[1] och att problemen är att vänstern inte förstår detta samt att socialdemokraterna hämmar medvetenheten från att blåsa upp i kamp. Från mitt perspektiv är detta ett knäfall för det spontana, även om det är oklart exakt hur det hänger ihop med AOs praktik.”

Detta bygger författaren till texten på ett kort citat från oss:

[1] “The problem of the left and the working class is not primarily one of “lack of consciousness”: at our workplaces it is clear that many people truly understand the conflicts that capitalism creates.

Om man läser våra texter i sin helhet så handlar de i hög grad om förmågan att skapa medvetande och hur detta är förbundet med handling. Se till exempel vårt förord till vår översättning av Unity & Struggles text I princip alla våra andra texter tar även upp samma sak.

Vi menar dock såklart det vi skriver i citatet, och för att förtydliga så menar vi alltså att medvetandeproblemet inte är det främsta problemet för vår klass. Med det inte sagt att det inte är ett problem. Vi pratar ju också i hög grad om hur vi förändrar medvetanden i stora lager av arbetarklassen, något vi sammanväver med praktik i första hand.  Se exempelvis vår text ”En gnistrande väv – arbetsplatsreportage från det kämpande 60/70-talet i Sverige”

Den andra delen av kritiken är som följer:

”2) En väldig tro på att blockera. Utifrån att läsa dem texter och erfarenheter AO lägger ut kan en få bilden av att deras revolutionära teori grundar sig på blockaden av varor och transport som den starkaste taktiken som kan användas i kampen mot kapitalismen.

Bensinupproret, som började som en facebook grupp, har nu börjat samla folk i verkligheten för demonstrationer. Det är både samlingar på parkeringar och att köra runt sakta i staden med skyltar och tuta men även att folk har parkerat sina bilar längst motorvägen. Med andra ord har nu dessa “medvetna” arbetare samlats kring ett krav och runnit ut i gatorna för att lägga press på regeringen. Rörelsen har två tydliga problem,”

Texten fortsätter sedan beskriva att Bensinupproret är högervriden och sponsrad av företag.

Vi har svårt att se hur detta skulle vederlägga det vi skriver om blockader av kapital/varuflöden som kanske den svagaste punkten av den moderna kapitalismen. Vi har väldigt lite information om Bensinupproret (vi tar tacksamt emot om ni har tips på länkar!) men så vitt vi vet så har de inte utfört några massblockader öht. Därmed så berör inte detta heller vår analys.

Cybernetisk kontroll

Denna träff har körts i både Stockholm och Lund. Det kan både ske under en pubkväll med musik och öl, eller som en mer klassisk studiecirkel. Lek gärna lite med formaten för att locka olika målgrupper och se vad resultaten blir.

Läs en text i taget och diskutera dem därefter. Om det finns flera olika smågrupper så ta en kort sammanfattning från varje i storgrupp.

Inledning

Håll en kort inledning och berätta om upplägget, Red Mirror i allmänhet och dylikt. Läs antingen texterna högt (en i taget) i helgrupp, eller i smågrupperna.

Text 1

John Hancock Adds Fitness Tracking Incentives to All Policies

Frågor till texten:

• Vad händer om folksam gör det här och erbjuder en smartklocka vid teckning av försäkring?
• På vilket sätt kan systemet utöva makt genom att påverka ditt beteende?
• Vem kommer den här utvecklingen påverka/drabba? Vem tjänar på det?
• Har du erfarenheter av “frivillig” självmätning? Stegräknartävlingar på jobbet eller liknande?
• Vilken strategi finns för motstånd?

Text 2

Your social media apps are as addictive as slot machines — should they be similarly regulated?

– Här är några punkter som tas upp i texten, kan du relatera till dem från ditt eget digitala liv?

• The zone
• Positive reinforcement
• No dry spells
• Solitude
• Speed
• Constant play

– Förväntas du använda någon app i ditt yrke, skola eller i kontakt med myndigheter? Hur är den utformad?

– Går det att använda gamification på ett positivt sätt?

– Vad har vi för strategier som inte bara är undandragande?

Text 3

Nudging – påverka målgruppen med beteendevetenskapliga verktyg

* Har du märkt av nudging någon gång?

* Hur skulle du nudgea för att få folk att städa efter en onsdagspub?

* Hur upptäcker vi och utmanar beteendebarriärer (t.ex. spärrarna i tunnelbanan i Sthlm)?

* Kan vi/vill vi göra motstånd mot nudging? Hur skulle ett sådant motstånd se ut?

Avslutning

Efter detta är det lämpligt med någon form av avslutande ord, beroende på era framtida planer och situationen.